Varför finner man inga ord att skriva, tycker de är kul att skriva men jobbigt när man inte får fram orden.

 

Det är redan Mars, herregud vad tiden går...känner fortfarande att vi trivs i det liv vi lever och har. Visst finns det motgångar i det men det finns väl alltid. Att leva som ensamstående och få ta allt själv är inte alltid lätt. Vi har haft sjukdomar, förkylningar mm..blivit vabbning men vad ska man göra. Mina barn har all rätt att få vara hemma när dom inte är krya. Har ävrn en dotter som börjat känna av migrän och det är jobbigt för henne. Som tur är har vi nu en bättre medicin till henne som hjälper. Sonen har haft för låg dos av astma medicin varpå han varit hostig och andfådd lite mer än vanligt. Men nu är den höjd och man har märkt skillnad. Det är allra helst sådana här tillfällen man önskar man var två. Att få dela på vabbning, dela på tröstning, dela på trötthet men även att få dela glädje och kärlek. Det finns få människor jag vet jag kan ringa dygnet runt som ställer upp i vått och torrt och det är jag tacksam för. Ni betyder ♡

 

Så skönt att skola och förskola fungerar för barnen, Felix har varit lite fram och tillbaka men nu tycker han det är kul så det är skönt. Maja trivs jätte bra i skolan och säger att det är kul att lära sig saker :) så det är positivt. 

 

Vad ska man säga annars om livet? Försöker tänka på sommaren, vad man vill kunna göra med barnen och vilka önskemål dom har. Som det är nu vill dom åka karusell, åka till Norge (mkt nog för att vi pratat med Linda/Martin om de), bada och Maja vill åka utomlands. Felix vill vara i stugan....ja, nått av detta borde man ju kunna ordna önskar jag :) Bara att spara och se vart man hamnar.

 

Tillbaka till vardagen nu med njurbäcksinflammation, smärta o alvedon det består min kväll av. 

Hoppas eran är bättre.