2 månader

2 månader av detta år har snart passerat. Hur kan det komma sig att det snart är Mars. Det var ju nyss jul och nyår. När jag tänker tillbaka så saknar jag början på året. Den där egna tiden som många har utan att tänka på att den är inget man ska ta för givet, ta vara på stunder man ha tillsammans även om det så bara är en middag eller en kväll framför tv. Att få ha tid för annat än bara familjen för tid för familjen har man alltid. Jag är inte så bra på att känna att man behöver komma bort, att bara få vara, göra vad jag vill när jag vill men det är nu man börjat känna det. Eftersom jag inte har ansett att det är viktigt med egentid, tid utöver med barnen så får jag dåligt samvete så fort jag tänker på det. Försöker förklara för mig själv att alla behöver få komma ifrån, att inte jämt behöva vara "förälder" man älskar sina barn även fast man fixar barnvakt för en kväll eller två.
Alla behöver en brake och man är en bra förälder ändå.
 
Det finns saker som jag inte vet hur jag vill ha dom. Finns förändringar jag vill göra. Det finns saker man inte är nöjd med. Men hur förändrar man saken till det bättre. Hur får man det att gå ihop och bli bra för de flesta. Jobbigt att veta att så här vill jag inte ha det. Försöker vända och vrida för att se fördelar men de är inte många. Vad är mest snällt mot barnen? 
Varför ska det vara så svårt att få till saker, så det känns bra. 
Nu kanske det låter som att allt är dåligt men så är inte fallet. Det finns väldigt mycket som jag är tacksam över att ha i mitt liv. Att jag får känna de jag gör och att få känna det själv.
 


Kommentarer
linda

Men tänk va bra att tiden gå så fort. Snart april ;-)

2014-02-27 @ 20:18:38


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Vårat liv fick en vändning och vi fortsätter att leva livet

"Det händer aldrig oss" ska man inte säga. Ta inget för givet. Livet fick en drastisk ändring när min dåvarande man 31år drabbades av en väldigt allvarlig stroke. Helt plötsligt stod man där med 2 småbarn och början på ett nytt liv. Vi har fått stå ut med mycket men lyckats ta oss igenom de mesta, mycket tack vare de nära och kära som funnits för oss. Vi alla lever vidare!

RSS 2.0