Eftersom det är dom som reagerar på hur jag skriver i min blogg så måste jag skriva till en sak.

Miss förstå mig inte, glad att folk säger sin mening hur dom uppfattar saker som jag skriver på. Inte lätt att se på samma sätt.

Helt klart så är det viktigt för mig att barnens pappa har det bra, mår bra och får vara glad. Det är en självklarhet från min sida och därför skriver jag inte det hela tiden.

Idag har det bokas tid med mäklaren.

Huset ska värderas och så..för att kolla om det ska tas över eller om det ska säljas.

Är som blandade känslor inom det. Ska man testa på något annat eller ska man leva kvar?

Många frågor och funderingar.

Om man inte ska bo här vars ska man bo då?

Vad är bäst?

 

Jobbigt att inte veta varken ut eller in, att alltid fundera.

 

Det känns ändå som att livet flyter vidare fasten vi nyss gått igenom en feberperiod, är bara Felix som haft lite feber idag men den får lov att vara borta imorrn för på torsdag vill jag jobba...så tråkigt att vara hemma.

 

I morrn är det ögonläkaren för både Felix och Maja så spännande att se hur det går.

 

Det är inte tänkt att man ska behöva se sina barn tycka saker är jobbiga.

Ikväll fick jag se det, det var länge sen sist.

Man tycker man förklarar saker noga och pratar dagligen om saker.

Men kanske inte tillräckligt. Dags att kontakta BUP igen tror jag.

När man ser det vattnas i ögonen för att det är jobbigt att höra någon vara ledsen så går mammahjärtat itu.

Men vill inte hindra henne från att visa sina känslor, dom måste ju oxå få komma ut.

Att förklara att ibland måste man upprepa saker, alla har lätt för att glömma. 

Det är inte lät för henne att dölja när hon får upprepa saker men hon gör allt så bra.

Mammas älsklingsgryn!

 

Skulle bara vilja vräka ur mig en massa saker ikväll, det finns vissa kvällar som är jobbigare än andra men denna vecka har mycket känts jobbigt. Vet att det går över, måste bara tänka igenom vissa saker.

 

 

Denna låt är bra och får mig att tänka på något speciellt.

Lady Antebellum - Need you now

 

 

Att livet kan ha en snabb vändning.
Allt känns bra men på bara en sekund så är allt jobbigt, vill inte längre ha det upp och ner, vill hitta en fast grund som jag alltid kan stå på.
Att tänka på vad man säger, att tänka på vad man gör ska man inte måsta göra hela tiden för att alla ska vara nöjda. Viktigast är väl att jag o barnen är lyckliga och det är vi nu.
Även fast det är jobbigt med detta liv så är det detta som vi valt.
Hatar när det uppstår hinder som man känner blir för jobbiga att ta sig över när man vet att man tagit sig över betydligt svårare och jobbigare hinder i sitt liv. Varför känns en liten sak så svår/jobbig? Varför blir man orolig att man inte ska ta sig över?
Att stöta på motgångar sägs tillhöra livet men när har man mött tillräckligt?
Det finns en del man vill ändra på men hur hade livet blivit då, är nog en mening med allt som händer i livets gång gäller nog bara att veta hur man ska tackla det hela.
Har fått känna på hur det känns att vara glad, att ha mycket att glädjas över. Många ser ner på mig o situationen men försöker skaka av mig det mesta. Många lever andras liv o tycks trivas med det.

Vill kunna slappna av o känna att vi kan leva vidare utan att ha dåligt samvete.
Har funnit en källa som får mig känna mig lycklig, han får mig le.
Alla får tycka vad dom vill men jag tycker om honom och han känner detsamma för mig/oss.

Livet går vidare!

Ja nu är det nya året här. Det firades in med att vara i Umeå med några så det var trevligt och roligt.

Även fast det inte gått många dagar så känns det som att vi hunnit med att göra ganska mycket. 

 

Ett besök på Nalles Lekland

I Söndags så åkte vi till Kåtaberget för att steka palt över öppna elden och leka lite med barnen.

Åkte dit med Linda, Martin, Jolin och vi.