Flyttlasset har börjat till Lycksele och det känns faktiskt bra. Vi får ett eget hem och den lilla familjen igen. Vi har varandra och det är allt jag vill. Varit och fixat i barnens rum och det går framåt, Felix rum är nästan klart så nästa är Majas att fixa. Får se när vi bestämmer oss för att sova 1:a natten. Kommer kännas ensamt men det är så vi ska leva så lika bra att vänja sig. Sen är det inte själva ensamheten som är jobbig, ganska skönt att vara själv, få se vad man vill, göra vad man vil..ja ni fattar =)

Att vara ensammen, att inte vara sambo utan att bo själv, det kommer till en början kännas konstigt men allt blir bra. 

Nu är det 2 månader sen vi flyttade från Vännäs, 2 månader sen det blev ändring på livet men det var det bästa (för vissa) man saknar livet man hade, tanken på livet man kunde ha, saknar att dela känslor och funderingar med någon som gör att det betyder nått. Saknar det vi hade men nu finns det massa valmöjligheter, man får bara se till att ta något så allt inte försvinner. Man har ju redan förlorat mycket och allt står inte kvar livet ut. Nä nu landa för att leva så kommer allt annat sen. Med tanken på allt så klarar vi det vi vill klara.

Maja börjar längta till den nya klassen, att få nya kompisar och få komma till sitt rum, det är väl inte det roligaste att dela rum med lillebror och det börjar märkas.

Nä dags att gå vidare, släppa vissa saker och se framåt, finns alltid bra saker det gäller bara att se ur alla perspektiv.